Hade Sverige sett annorlunda ut om Generation Z fick bestämma? Och varför är förstagångsväljarna partiernas heliga gral? Det här är det politiska spelet. Vi går mot ljusare tiden. Denna heta sommarkväll.

När Östersjön ligger spegelbland. Hej på er och välkomna till ett nytt avsnitt av det politiska spelets sommarspecial. En serie där vi får möjlighet att rikta strålkastarljuset mot delar av politiken som inte alltid får så mycket kärlek. Idag är det ungdomens tid att skina. Hur skulle Sverige se ut om de ungas röster vägde tyngst?

Det ska vi gräva lite extra i idag. Med vi syftar jag naturligtvis på Fredrik Fortenbach och Helena Isén. Hej. Tjenare. Jag tänkte chockväcka den som låg i en hängmatta och lyssnade.

Och trodde henne fick slappna av. Nu får du vakna. Det där var Kent och Stoffe. En gång i tiden kanske representanter för ungdomen. Kanske den förtappade ungdomen.

Jag älskade det de kallade rasmod. Och så pratar de så härligt också. Snart är det vi som ska ta över det här. Är det kul? Men nu precis som under Kent och Stoffes tid så försökte man titta på de unga för att få ett hum om hur framtiden skulle kunna se ut.

Det ska vi också göra i dagens program där vi fokuserar på unga väljares tankar och åsikter. När vi då pratar om ungdomar så syftar vi alltså på de som är mellan 18 och 30 år. Fredrik, vem har bestämt att det är just den ålderskategorin som är ungdomar? Det har du bestämt. Ja, det kan man väl säga.

18-29 är i alla fall en väldigt vanlig genomgång. Men nu tar vi 18-30 så får vi lite större underlag. Och kan du säga hur eftertraktade unga väljare är inom politiken? Mitt intryck är att politiker tycker att det är väldigt fint att det är status på det. För det finns ju någon slags tanke om att man ser framtiden.

Att man har fångat något som man sen kommer att ha kvar. Men riktigt så enkelt är det nog inte. Det unga och heta kanske liksom smittar av sig på partierna. Det är ju viktigt också för partierna att deras väljarskador inte dör ut. Kristdemokraterna men även i viss mån Socialdemokraterna har skäl att vara lite oroliga över att de lockar för få unga.

Sen är ju i och för sig då sanningen att det flörtas mycket mer intensivt i valrörelsen med pensionärer. Vad gäller till exempel plånboksutspel. Än med de unga väljarna. Och det där beror ju på att gruppen 65 plus är jättestor. Och allt större.

Folk är ju friska allt längre upp i åldrarna. Egentligen är det inte helt logiskt heller. Eftersom gruppen pensionärer tvärt emot vad som alltid brukar sägas är rikare än de yngre grupperna. Generellt. De har avbetalda hus och mycket sparpengar.

Inte alla. Verkligen inte. Jo de är ju mycket fler. Och på det sättet är de mycket viktigare i val. Och även de medelålders 50 plusarna är också väldigt många.

De unga är färre. I alla fall förstagångsväljarna och sådär som vi väl kommer in mer på sen är ju inte så många. I valet 22 så var det alltså 28 procent av alla röstberättigade som var 65 plus. Så att det finns ju skäl för partierna att gulla extra mycket med den gruppen. Det är en stor grupp som är köpstark men sen är de kanske inte med i spelet lika länge som de yngre.

Nej exakt. Och sen är det ju säkert som Fredrik säger att det har ju status att locka unga väljare naturligtvis. Och mindre status att ha en väldigt ålderstigen väljarskola. Det låter ju som att man har framtiden för sig om man har många unga väljare. Det är lite lustigt eftersom man alltid anklagar nutiden för att vara den sämre tiden.

Och att man då vill vara det som nutiden vill ha. Just det. Förstagångsväljarna nu är inget mot hur de var på 50-talet. Då var de mycket bättre. Jag är glad att du hakade på mitt extremt förvirrade resonemang.

Men jag hade en tanke. Det kanske inte kom fram så bra. Det var faktiskt inte bättre förr heller. Nu slog jag fast det. Ja, det får du.

Du behöver inte vara objektiv där. Okej, om man ska jämföra de ungas intresse för politik med den övriga befolkningen. Vilka frågor tycker ungdomar är särskilt viktiga? Vi har mest använt indikatorsmätningar på de här svaren som du kommer få av mig idag. De tycker ju som andra att lagordning till exempel är viktigast.

Men det finns ändå saker där just de unga sticker ut. Där det finns en skillnad mot andra. De unga är då mindre intresserade än andra av till exempel vård och av försvar. Och ungefär så brukar det vara. Det överraskar ingen som har läst någon lärobokstatskunskap tror jag.

Men en sak som inte är lika förutsägbar är att de unga prioriterar nu ekonomi ganska högt. Särskilt inflationen är en hetare fråga bland unga än bland andra. Om jag ska gissa så tror jag att det bland annat beror på att de helt enkelt har ofta svag ekonomi. Är vi känsliga då för höga priser? Exakt.

Och vi har här hela gruppen som ska ut på bostadsmarknaden. Kanske låna pengar till ett eget boende då. De är ju helt beroende av ekonomi, räntor och så vidare. Och har ju ofta inte så hög lön i början av yrkeslivet. Många går på studielån.

Det är inte den rikaste åldersgruppen i samhället. Sen är det dessutom så att det är trendigt för närvarande med aktiehandel. Många unga killar vill bli rika. Det är ett mål för många. Och det där tror jag är styrt av olika influencers.

Men jag vet inte. Men det är stort i alla fall bland killar med aktier. Och sen så vet man sen tidigare till exempel i mätningen från Göteborgs universitet att klimat ligger ofta lite högre upp för unga. Men att man bryr sig om ekonomi, det gör man nu alltså mer än tidigare i den kategorin? Ja, jag har inte sett det här förut utan det är någonting nu efter den här inflationsskjutsen som vi hade.

Vi har ju levt i ekonomiskt utmanande tider, i alla fall sen covid. Vi har haft en hel del ekonomiska kriser som har avlöst varandra under många år. Kan det ha varit någonting som ungdomar har snappat upp och tänker på mer? Ja, och är drabbade av. Mer än äldre som sitter på det torra i stor utsträckning.

Ja, ett bostadslån till exempel kan ju vara väldigt mycket besvärligare för någon som är ungen än den som har haft en bostad länge. Apropå bostäder, det där är inte en fråga som dyker upp? Det finns något som finns i den här i alla fall. Det var ju annars någonting som kom upp på 60-talet ju. Jag minns det där ett tag i Ölander.

Ölander, antar att ni träffar ett ungt par som ber er om råd. Jag förmodar att det händer också i verkligheten. De vill gifta sig, men de har ingen bostad. De är heller inte rika. Vilket råd ger ni dem då?

Ja, de får ju ställa sig i bostadsköen givetvis. Ställa dig i bostadskö. Ja, lycka till i Stockholm. Det är väl så att bostadsfrågan är väl stor just i universitetsstäder och i Stockholm. Men kanske inte alls i resten av landet där det inte är några bekymmer att få bostad.

Eller i alla fall inte alls lika stora bekymmer. Okej, men det är ingen fråga som skulle kunna segla upp sig ni i det som? Kanske. Det är ju en underbevakad fråga. Men jag tror att det är som Helena säger att det är väldigt stor skillnad på stora städer plus universitetsstäder och mindre städer.

Är det inte också så att den frågan i politiken trampar vatten på ett väldigt speciellt sätt? Det tycker jag absolut. Den är ju underpolitiserad på något sätt numera. Frågor som berör många väldigt mycket men där konflikten är svag på något sätt och därför inte riktigt syns. Socialdemokraterna försöker med investeringsstöd och så vidare men den flyger inte i debatten på något sätt.

Det var nog en mer politiserad fråga förr när staten sköt till mycket mer pengar i byggen och investeringen. Okej, men om vi ska titta lite grann på vad den här gruppen väljare föredrar då? Alltså gruppen mellan 18 och 30 år. Vilka partier föredrar de? Ja, man jämför med de andra väljarna så är skillnaden ändå störst när det gäller Vänsterpartiet och Socialdemokraterna.

Alltså Vänsterpartiet är starkare bland unga medan de unga är en svag grupp för Socialdemokraterna. Men Socialdemokraterna har faktiskt förbättrat sina siffror bland de unga under det senaste året. Något som inte är så uppmärksammat men det handlar väl om att ha repat sig lite så att säga. Det är fortfarande så att de unga är ingen stark grupp för Socialdemokraterna. Men även Centerpartiet är lite starkare bland väljarna under 30.

Vet man vad det beror på att unga inte gillar Socialdemokraterna så mycket? Fast de har ju ändå tryckt en del Magda-capsar som såg snaidiga och unga ut. Är det en bra fråga? Kan det ha att göra med den här långa historien som statsbärande parti kanske? Ja, de försökte tag med en slogan att de var framtidspartiet.

Den har de tagit bort nu såvitt jag vet. Så stadsbärande parti kanske är lika med mossigt parti? Identiteten kan bli otydlig också för de här partierna som försöker vara som mest breda kanske. Ja, det kan man mycket väl tänka sig, att ungdomar är lite mer revolutionära i sitt sätt att tänka och då vill de hellre ha tydlighet. Och då väljer de hellre ett litet parti, även om det är ett enfrågeparti.

Det kan jag mycket väl tänka mig faktiskt, att det attraherar unga mer än äldre. Kanske också hur mycket man syns och på vilket sätt man syns. På senare år har man ju pratat väldigt mycket om politiska partier på sociala medier. Inte minst TikTok och vilken närvaro man har där ungdomar är. Och där är Socialdemokraterna inte jättestarka.

Så det kan ju vara en faktor. Okej, förtroendet då för olika politiker, hur ser det ut i den här gruppen? Först kan man ju säga att de unga känner till partiledarna sämre. Nästan varannan ung vet till exempel inte vem språkröret Daniel Heldén är. Men sen när det då gäller stort förtroende, de är ganska lika andra väljare.

Men det finns ju ett undantag då, en person som har, där de unga har så högre förtroende än de äldre väljarna har. Vad är det som gör att ni politiker missar den här gruppen? Det handlar ju i grund och botten om tilliten till samhället. Att då saknar man ofta tillit till samhället. Och känner att det är ingen som bryr sig om mig och jag kommer inte bry mig om dem.

Och då är mitt viktiga budskap att du ska förändra. Och de ska inte bestämma, ingen annan ska bestämma över dig. Du ska bestämma. Vad är en landskvinna? Norskidanskostar?

Från Göteborg ja, man hörde ju ett morskande en del tycker jag. Om. Du ska bestämma. Ja, hon har lite högre förtroende bland unga än bland andra. Det är tre av tio unga som har förtroende för henne trots att det är ett ganska litet parti.

Och hon hamnar faktiskt jämställd med Jimmie Åkesson bland väljare upp till 30. Delad tredjeplats. Och vem vinner då? Ja, det är Magdalena Andersson som bland de flesta väljar. De röstar inte på Socialdemokraterna men de gillar henne mest.

Nej, de röstar ju mindre och Magdalena Andersson är mindre populär bland de unga. Men eftersom hon har så stort försprång så är hon nummer ett. Det blir ändå hon som toppar då. Så ser matematiken ut. Okej, gruppen väljare 18-30, vad tycker de egentligen om regeringens arbete?

Ja, de är mera kritiska till regeringen än vad äldre väljare är. En majoritet av de unga tycker att regeringen gör ett dåligt jobb. Det här har varit ganska stabilt sedan den här regeringen skapades. Fast med ett undantag, nämligen hösten 2023, då det sköts och sprängdes en hel del. Då var de unga ännu mera missnöjda med regeringen.

Och det skilde sig från den övriga befolkningen då, eller? Ja, det fanns ju ett missnöje även bland andra väljare men det var extra stort bland unga. Okej, men vi ska bryta ner gruppen unga väljare lite mer och titta på det här gänget. Kommer du att rösta tror du? Jag vet inte än riktigt.

Om jag hittar tiden att sätta mig in i det så vill jag rösta. Men jag tänker framförallt på integrationspolitik, miljö och skatter. Alltså jag trycker ganska mycket på jämställdhet. Jag tycker det är jätteviktigt. Vad tänker du, vad skulle behövas för att engagera er?

Jag vet inte riktigt. Kanske att prata mer om det i skolan. För vi har inte pratat om det alls. Sociala medier. Våra generationer är mycket där.

Om mer kom ut på det. Jag tänker väl hur Sverige ser ut just nu. Om man själv vill ha det. Ja, det där var ju gruppen första gångs väljare som intervjuades av olika P4-kanaler. Som intervjuades av olika P4-kanaler inför valet 2022.

Första gångs väljarna brukar ju beskrivas som en svår mobiliserad grupp. Hur kommer det sig? Jo, men de har ett mindre intresse för politik generellt. Och varför är det så? Jo, för att de har annat för sig.

De ägnar sig mer åt kompisar. Resor, hitta en partner, partaja och sånt där. Annat som är viktigare i livet kort och gott. Och vad gäller de där insta så är det väl ganska rimligt att man inte är en pöp. Alltså en politiskt överintresserad person.

Som Fredrik och jag. Det kan man ju bli senare i livet. Så du menar att kompisar är viktigare än att rösta i regionvalet till exempel? Jag menar inte det. Absolut inte.

Tvärtom. Inte när ni var 18-19. Då var det regionvalet för hela slanten. Ja, fast det hette ju landstinget. Landstinget, förlåt.

Och det fanns inga sociala medier som drog i er. Så där kunde man verkligen koncentrera sig på politiken. Okej, så bara för att man har annat för sig så betyder det… Jag menar, även vuxna kan ju hävda att de har mycket annat för sig. Eller de äldre väljarna kan ju hävda att de har mycket annat för sig.

Kanske mer till och med. Göra karriär. Uppfostra de där snoriga barnen. Bygga altanen. Men ändå så engagerar man sig.

Nej, men det är väl den dagen som man måste börja betala räkningar och så vidare. Det är väl då som man får någon slags intresse för det omgivande samhället. Jag tycker inte alls att det är konstigt. Jag var likadant själv, får jag erkänna. Okej, hur har förstagångsväljarna röstat då?

Ja, om vi tittar generellt så är Vänsterpartiet lite större bland förstagångsväljare än väljare i gemen. Men Moderaterna är betydligt starkare. De unga placerar sig längre höger ut och killarna lägger sig betydligt längre höger ut än jämnåriga tjejer. Och nu pratar vi om valet 2022, eller hur? Detta är vallokalsundersökningen.

Precis, den här skillnaden har då ökat mellan killar och tjejer. Det är killarna som har flyttat sig. Det så kallade könskapet. Generellt bland de unga så var det så att de rödgröna fick 41% av de yngsta förstagångsväljarna och tidigpartierna 58%. Så det var en väldigt stor skillnad.

Valet 2018 var det tvärtom, fast inte lika stor skillnad. Då var det de fyra högerpartierna fick 47% och de rödgröna 50%. I det valet så var Centerpartiet jättestarka då, 11% till exempel. Okej, så skälet till det här gapet är då att killarna har rört sig mer till höger, helt enkelt? Ja, precis.

Är det samma killar som gillar aktier? Ja. Och börsen? Det är min absoluta teori, utan någon forskare till detta. Och vad tror man att det här könskapet, finns det liksom någon indikation på vad det kan ha för följder framåt?

Alltså det finns rätt mycket att säga om det här. Om man tittar på valet så var könsskillnaderna för Socialdemokraterna 16%-enheter. Det vill säga det var 29% unga kvinnor som röstade på dem, 13% unga män. Också Moderaterna har en stor könsskillnad. Till männens favör var det 18% kvinnor men 25% unga män som röstade på dem.

Och det stora gapet finns ju hos Sverigedemokraterna. Där skiljde det 18%-enheter. Det var 11% av de unga kvinnorna som röstade på Sverigedemokraterna. 29%. Och bland de unga männen fick då höga partierna absolut majoritet.

Oavsett om centern räknas in dit eller inte. 66% utan Centerpartiet. Och bland de unga kvinnorna fick vänsterpartierna absolut majoritet. Oavsett om man tar med centern eller inte. Det är ju en extremt könspolariserad grupp nu.

Och den näst mest könspolariserade gruppen är snäppet över då. 26-45-åringen. Medan de äldre grupperna inte alls har lika stora könsskillnader. Så det här är ju en tilltagande skillnad helt enkelt. Och då ser man ju på världen på helt olika sätt.

Ja och värderar problemen olika också får man nog säga. Samhällsproblem. Och sen så finns det ju den här klassiska förklaringen då. Att kvinnor jobbar inom offentlig sektor. De jobbar i vård, skola och omsorg.

I mycket större utsträckning än vad män gör. Män är mer i privatsektor. Om man tittar på hur det är med den här könspolariseringen då. Hur den har utvecklats över tid. Så är det ju så att forskarna i Göteborg ser att männens högerdjur startade på 70-talet.

Nu pratar jag män och kvinnor generellt. Inte bara de minsta då. Och det var ju då som borgerligheten formade sig. Till och blev ett alternativ som kunde mäta sig mot socialdemokraterna. Som hade då dominerat enormt, haft makten i 44 år.

Och då handlade det ju mycket om ekonomisk politik. Alltså att från den stora expansionen av offentlig sektor så gick man i en mer avreglerande riktning då. Det handlar lite grann om samma skiljelinje som då, som nu. Nämligen att kvinnor är mer engagerade i sociala frågor, vård och så vidare. Medan männen är mer intresserade av ekonomi till exempel.

Och andra frågor också. Vet vi ju, försvar och den typen av könsskiljande frågor. Att det blir så här, att det är sådana stora skillnader mellan unga män och kvinnor. Det låter ju ändå som en problematisk faktor som partierna måste tänka på. Om dom nu ska försöka titta på dom ungas välliga beteenden och se fram i framtiden.

Det är väl någonting dom måste ta höjd för? Ja det tänker man ju. Och om det blir en allt för stor polarisering så har det ju spekulerats i att tjejer och killar. Om vi nu återgår till dom yngsta då. Att dom förlorar kontaktytor.

Att dom inte möts helt enkelt. Det har ju debatterats om det här leder till minskad parbildning och i förlängningen minskat barnafödande. Som vi ju ser nu då. Det kan ju ha en massa andra orsaker också. Många famlar nog väldigt mycket och undrar vad det är som händer.

att det var rekordmånga par som ansöker om hindersprövning för att gifta sig. Så helt kört verkar det ju inte vara i alla fall. Å andra sidan kan bröllop även vara samkönade. Okej då, i EU-valet så ökade ju andelen förstagångsväljare. Kan man vara så pass förenklad och dra den enkla slutsatsen att det är ett bevis för att ungdomen bryr sig?

Nej. Alltså, de ökade med en procentenhet. Det är inte mycket, men däremot så minskade ju valdeltagandet på totalen. Så på så sätt så hade de ju ett lite större engagemang i alla fall. Men Fredrik, du nämnde ju det här med att unga är rörliga, eller väljakåren är ju rörliga.

Och förr tittade man ju på förstagångsväljarna och hoppades att de skulle vara lojala sitt partilivet ut. Så är det ju inte längre. Så varför ska man bry sig om vad förstagångsväljarna röstar på? Om man bara vill vara taktisk och röstmaximerande så ska man ju bry sig mer om medelålders och pensionärer som parti. Men det är väl just det där att det ser bra ut.

Det ger då intrycket av att man är ett parti som är på gång och har framtiden framför sig. Betyder på fräschör. Det kanske ändå är så där att man har från partinas sida någon slags förhoppning om att den som en gång är vänster åtminstone stannar i det blocket. Och att den som är höger stannar där. Det stämmer ju då inte riktigt eftersom vi har ju sett att det har funnits Socialdemokraterna som har gått över till Sverigedemokraterna till exempel.

Eller magdamoderater som det så populärt heter nu då. Alltså tidigare moderatväljar som har gått till Socialdemokraterna. Okej, hur ska man få intresset bland de unga att öka? Jag tänker lite grann som P3 är för Sveriges Radio så är ju ungdomsförbunden för partierna. En inkörsport till ett livslångt bruk kan man väl säga.

Kan vi säga någonting om ungdomsförbunden här? Vad har de för roll när det kommer till ungdomars, till de ungas röstbenägenhet? Lära sig politik är det ju mycket såklart. Och ett inte obetydligt antal politiker. Alltså ganska många politiker har ju ganska liten yrkeserfarenhet.

Man har en lång tid bakom sig i ungdomsförbunden istället. Sen börjar man få uppdrag då. I Socialdemokraterna har de ju lite ågren för det här. Och framförallt för att de har tappat de unga männen i stor utsträckning då. Och då har det ju vädrats olika teorier om att de har pratat för mycket om feminism.

Så det har ju blivit en ganska hetsk debatt kan man säga inom Socialdemokraterna. Men det finns ju skäl att älta det problemet. För det är klart att det inte kan fortsätta så för ett parti som vill ha framtiden för sig. Att de unga sviker. Så jag tror att det pågår ett ganska intensivt arbete bland annat hos dem.

Och har det någon betydelse då hur ungdomspartierna jobbar? Ja det tror jag verkligen att det har. Jag tror att det har ganska stor betydelse. Att det ska finnas unga representanter naturligtvis. Men det tycker jag att det gör i svensk politik.

Det är väldigt många väldigt unga personer som blir partiledare till exempel. Fridolin, Ebba Busch, Annie Lööf. De var ju inte torra bakom öronen när de blev partiledare. Men Helena med tanke på att du drar gränsen vid torr bakom öronen vid 60. Så låter det ju kört för de flesta.

Ja det har du i och för sig rätt i. Vi får väl se hur det går för partierna att locka till sig de unga. Jag kommer ihåg att vi pratade ju en del om hur Socialdemokraterna sneglade över Atlanten. För att titta på hur Demokraterna valde glädjen. Kanske lockar glädje unga?

Kanske är det roliga t-shirts och kepsar? Vad vet man? Du kan verkligen det här med unga. Jag har ett fuktat finger i luften och så gissar jag på vad de gillar. Vi avslutar med den eviga frågan.

Stämmer det att man är vänster som ung och höger som gammal? Det finns ju då många citat som säger ungefär att den som inte är vänster när han är 20 har inget hjärta. Och den som är vänster vid 40 har ingen hjärna. Det här är citat som Churchill oftast får äran för. Men det är för att Churchill får äran för alla citat.

Han är inte pappa till detta. Inte först i alla fall. Det är alla möjliga som har fått äran för det. Även svenska Oscar II faktiskt. Den första som jag har hittat är i alla fall USAs andra president som verkar ha sagt något liknande redan i slutet av 1700-talet.

En pojke som inte är demokrat vid 15 är oduglig. Den som är demokrat vid 20 är inte bättre. Det vill säga han är också oduglig. Så man skulle mogna redan mellan 15 och 20 på den tiden? Ja, just det.

Stämmer det då? Blir man mera höger när man blir äldre? Det här försökte Sören Holmberg, statsvetarprofessorn, djupdyka i för några år sedan. Det är en ganska svår fråga att bevisa. Det är ju så att olika generationer är olika.

Och så förändras man med tidsandan. Sören Holmberg gick igenom 15 årskullar och han hittade visst stöd för att man verkligen blir borgerligare med åren. Han hittade flera åldersgrupper som verkligen har blivit borgerliga med åren. Det finns ett problem med det här att mäta och det är att det här sammanfaller lite grann med tidsandan. Alltså från och med 80-talet så har ju svensk politik gått högre ut får man säga.

I alla fall jämfört med 80-talet. Det är andra frågor som diskuteras och en annan tidsandan. Det är inte helt lätt, men om man ska förenkla. Hade Churchill rätt, alternativt Oscar II eller USAs andra president? Ja, men det verkar ligga något i det.

Det är inte riktigt så enkelt, men det finns strecken på att det stämmer. Och att många trots allt blir mera högre än man blir äldre. När fan blir gammal, blir han inte bara religiös utan dessutom moderat? Blå. Blå.

Den resan då från vänster till höger, vad beror den på? Ja, men tror ni att det stämmer för det första undrar jag. Alltså vad tänker ni? Stämmer det med era egna erfarenheter? Jag menar inte hur ni själva röstar såklart.

Lämnar vi utanför det här rummet? Nej, men jag tänker mig att ju äldre man blir så kanske man äger mer. Man bryr sig mer om sitt eget hem. Alltså man ser om sitt eget hem. Man känner ju till ett antal vänsterpersoner som har blivit högre på gamla dagar.

Mm, verkligen. Men jag drar inga generella slutsatser av detta. Det är en arkidotisk bevisföring och det sysslar inte jag med. Nej, det är bra. Det är bra att du lyfter dig över det här.

Japp. Men det kanske ändå på mig är så att man tenderar väl i alla fall kanske att ta mer för givet när man är äldre. Alltså acceptera spelregler mera. Man ifrågasätter hela spelplanen mer kanske när man är ung. Det kan ju ha viss effekt då på hur man röstar.

Det betyder inte att man röstar vänster men man kanske röstar för ett parti som vill ha en större samhällsförändring. Man är mer ifrågasättande som ung och mer accepterande som gammal. Ja, att man tar mer av spelplanen för givet. Att den finns där. Nu hade vi tre teorier här.

Som om folk kan skicka in vad de tror. Vem som har rätt. Okej, vi sätter punkt där för den här veckans avsnitt av Det Politiska Spelet. se Skicka frågor, funderingar högt och lågt så svarar vi så fort vi ser era mejl. Och så finns vi också på sociala medier, närmare bestämt på Instagram.

Om ni har ett sånt konto kan ni alltid följa vårt konto. Detpolitiska-spelet. Där lägger vi upp bilder och filmklipp och annat roligt. Med det säger jag tack Fredrik Fortenbach och Helena Isén. Mattias Stället var producent.

Parisa Hödlund heter jag. Tack för att ni lyssnade den här veckan. Vi är tillbaka igen nästa torsdag. Hej!