se åldersgrens 18 år Biståndsminister Benjamin Dousa glädjer sig åt minskat bistånd. Hans statssekreterare instruerar Sida att inte stödja UNRWA i Palestina. Och från ingenstans får Sverigedemokraternas biståndsstiftelse nya pengar, medans arbetarrörelsens Palmecenter blir utan. Tidigare regeringen verkar helt fixerad vid att knäcka civilsamhället i allmänhet och arbetarrörelsen i synnerhet. Vad är det som pågår egentligen?

Det pratar vi om i Dagens Svarta Pressarna, en podd om ekonomi och politik från Aftonbladets ledarsida med Katalysredaktionen. Ja, varmt välkomna ska ni vara. Mina kollegor här i studion, Enna Grin och Elisabeth Lindberg. Varmt välkomna. Tack så mycket.

Tack, tack. Och på länk, på distans, på länk har vi Peter Gustafsson. Hallå, hallå. Du har ännu inte varit med i podden. Väldigt konstigt egentligen, för du skrev en väldigt viktig bok som är anledning till att du är här idag.

Men den handlade inte primärt om ekonomisk politik, men nu har din bok blivit ekonomisk politik. Och då passar den väldigt, tyvärr då, lämplig i Svarta Pressarna. Du är ledarskribent i Dala-Demokraten, du är chefredaktör och grundare av Rörelsen, en debatt- och ideologisk-politisk tidskrift i arbetarrörelsen. Och idag är du kanske framför allt här som författare till boken Angreppet, som kom för, ja, snart ett år sedan. Varmt välkommen, Peter.

Tack så hemskt mycket. Roligt att vara här. Ja. Vi går rätt in i ämnet som vi brukar här, trots mig. Nej, men trots mina försök att prata om annat.

Elisabeth, det här vi ska prata om, alltså Benjamin Dousa och liksom regeringens då attack på biståndet. Vad är det som händer? Kan du ge oss en bakgrund? Ja, det som händer är egentligen att Benjamin Dousa, och framför allt hans statssekreterare Diana Jansse, har då under en tid hamnat i blåsväder för att, allra först var det för att man hade valt att, trots då Sidas, Sida som är biståndsmyndigheten i Sverige, trots deras rekommendation om att det gick att skicka pengar till FNs flyktingorgan i Palestina, UNRWA, så valde man att inte göra det, för att det då är regeringens linje att helt enkelt inte stötta UNRWA. Och frågan är ju då om det här är ministerstyre för att man helt enkelt lägger sig i vad en självständig myndighet gör.

Och det här uppdagades då i SVTs 30 minuter i en intervju med Benjamin Dousa. Och sen från det så har det då ytterligare lagts ved på brasan genom att det kom fram att Palmecentret då, som är Arbetarrörelsens biståndsorganisation, skulle man väl kunna säga, fick strypta medel, egentligen nästan från ingenstans. Det var väl inte riktigt från ingenstans, för att UD hade börjat granska Palmecentret väldigt hårt under 2024, men det fanns nog inga indikationer på att man inte skulle få pengar. De hade alltid fått pengar förut från Sida. Men sen helt plötsligt då så fick man besked om att nu blir det inga mer pengar.

Och i samma veva så har det också kommit fram då att Sverigedemokraternas biståndsstiftelse Hepatica får pengar från Sida, trots att den tidigare då ansetts ha för dålig kvalitet för att beviljas stöd. Och jag ska säga att när jag gjorde lite research för det här så hittade jag dels en intressant artikel med Diana Janser från 2022, när hon hade kommit hem då från utlandstjänstgöring. Hon är diplomat då i grunden. Hon skulle kandidera för Moderaterna till riksdagen. Och då var hennes stora grej att hon skulle göra upp med aktivismen på UD.

Och det här som de gör nu då får man väl tolka som att de tycker att de gör upp med aktivismen på UD. Genom att bli aktivister på UD. Ja, i någon mening. Är det här en bra sammanfattning? Peter, vad tänker du?

Nej, men det är väl en jättebra sammanfattning av just det du sa. Det här är ju väldigt aktivistiskt det hon gör. Alltså de här sms-en hon skickar till Sida-chefen steg nästan alla timmar om vad han ska göra. Den här extrema detaljstyrningen av Sidas verksamhet. Den är ju på väg att bli KOML.

Det kommer ju granskas säkert på många andra sätt. Och det här är ju en verklig skandal. Men för att alla ska hänga med. Det har ju då blivit anklagelser om att det här är ministerstyre. Vad är ministerstyre?

Det är väl inte lagligt i Sverige? Eller är det mer en norm att man inte får göra det? Vad är problemet här? Nej, men det är inte lagligt med ministerstyre. Myndigheterna är ju självständiga organisationer.

De styrs av sin generaldirektör. Men sen får de ju instruktioner från regeringen om hur de ska utföra regeringens uppdrag. Men man får inte lägga sig i enskilda ärenden. Det finns en statsvetare vid Uppsala universitet som heter Li-Bennett Björkman. Hon har intervjuat Dagens Nyheter om just det här.

Och hon tyckte att det här pekar på att det kan vara ministerstyre. Alltså en regering har ju rätt då, som har majoritet i riksdagen, att bestämma att en myndighet ska sluta med bistånd. Eller bara ge till kristna organisationer eller någonting. Men det här handlar ju då, som ni är inne på här, att man har varit inne i det här beslutet om Palmecentret. Och man har varit inne i beslutet om UNRWA.

Det är ju ungefär som att en regering kan bestämma om hur ersättningsnivåerna är i sjukförsäkringen. Men de kan inte bestämma. Regeringen bestämmer inte att Pelle Karlsson eller Ullabrit Gretensson inte får sjukpenning. Det har de inte med att göra. De ska ta fram reglerna som staten styrs under.

Och sen är det myndigheterna som utövar dem. Självklart, regeringen hade ju kunnat lägga ner Sida och avskaffa allt bistånd. Det står ju idag fritt. Men det de gör nu är att de är inne och pekar på detaljnivå om var pengar ska gå och inte ska gå. Och liksom går över huvudet på Sida.

Om Sidas experter säger, det här är det bästa och mest effektiva sättet att få ut hjälp till civilbefolkningen i Gaza genom UNRWA. Då kommer de över huvudet och säger, det bryr vi oss inte om vi har bestämt att UNRWA inte ska få det. Och sen har de gjort samma sak med Sverigedemokraternas biståndsorganisation. Den är ju antagligen rätt så ny och har inte lyckats uppfylla de krav på kvalitet för att godkännas. Men nu plötsligt är det ett finger med i spelet och så får de pengar.

Ja, precis. Att det har varit påtryckningar har det ju funnits uppgifter om till och med. Peter? Ja, och det här handlar ju också väldigt mycket om… Det här är ju Sveriges checks and balances.

Det är riksdagen som stiftar lagar. Det är regeringen som verkställer. Eller det är myndigheterna som får uppdraget att genomföra enskilda beslut. Och när man inte håller på den här ordningen, det är då vi hamnar fara och färde. Regeringen kan ju faktiskt inte lägga ner Sida.

Det är ju riksdagen som måste lägga ner Sida. Det krävs en utredning. Det är de här processerna som finns till av en anledning. Det är ju för att värna om våra grundläggande demokratiska spelregler i det här landet. Och det är det som står på spel nu.

Och det man kan säga också är att Palmecentret är ju en mycket välrenommerad organisation. Som innan det fick namnet Olof Palmes Internationella Center för 40 år sedan har det ju hetat Arbetarrörelsens Internationella Center. Tillsammans med en lång rad andra folkrörelsedrivna biståndsorganisationer som gör en jättestor del av Sveriges bistånd. Och de är mest rättssäkra. Sverigedemokraterna är ju en nystartad organisation.

Man kan tycka vad man vill om Sverigedemokraterna. Men man har en mycket välrenommerad, mycket erfaren som har funnits i 50 år. Och sen har man en nystartad sverigedemokratisk media som då uppenbarligen inte anses vara politisk. Medan den arbetarrörelseanknutna biståndsorganisationer är mycket politisk och aktivistisk och ska stoppas. Men om vi går in på det här då.

Vad får för konsekvenser att tidigare regeringen gör så här Peter? Du som har skrivit bok och tittat på det här. Vad är din analys? Vad kommer det leda till? Förutom att Palmecentret kanske får halverade medel.

Till att börja med är det ju verkligen… Palmecentret är ju en välrenommerad biståndsorganisation. De jobbar liksom enligt konstens alla regler. Till skillnad då från Sverigedemokraternas… Jag har så lätt att säga hepatit.

Men Hepatica. Och jag menar den dagen som de fungerar enligt de regelverk som man sätter upp. Så det är klart att då… från medel, men hittills har de som jobbar med att analysera, enligt konstnärs alla regler, de här ansökningarna, inte ansetts det lämpligt att hälla ut medel i det som är grejen. Men det här hänger ihop med ett större mönster av vad den här regeringen håller på med, där man på en rad områden försvagar både civilsamhälle och demokratiska spelregler.

Det här är kanske ett av de mest flagranta exemplen som vi sett hittills på en radikaliserad höger. Det är en jättestor skillnad också om man tittar på när Al Svensson var biståndsminister, faktiskt när Gunilla Karlsson, moderaten, var biståndsminister, de såg också att folkrörelser spelar en viktig roll i biståndet. Om man ska stödja jämställdhet, demokrati eller mänskliga rättigheter i ett land med en auktoritär och korrupt regering, det är svårt att göra det i samarbete med den regeringen. Då är det folkrörelser som är oftast bäst på att göra det. Därför har folkrörelserna haft den här starka rollen i biståndet.

Det är inget som sossar har hittat på. Det är faktiskt Al Svensson mer än någon annan som har legat bakom att det är så. Men det ser ju speciellt ut att de nu bara… Det har jag också sett att det händer på dagarna när man ska liksom… Det är en lång, lång, om jag har fattat det, ettårig process att söka de här pengarna.

Det är steg efter steg. Det är check efter check. Man får bli godkänd och godkänt längs vägen. Och till slut är det bara beskedet som ska komma. Det var det som skulle komma häromdagen.

Och då är hela ansökningsprocessen slut. Och det var där, sista dagen, som det bara vände. Och så fick Olof Palme Center veta att nej, ni får inget. Fast de hade tidigare också, som jag förstått det, fått veta att allt såg bra ut och att de fanns med på listan och att det skulle beviljas. Så att det är någon så här sista sekunden-beslut som har tagits eller man har gjort någon ändring av någon tolkning av någon grej, som jag har fattat det.

Men det ser ju inte bra ut för regeringen, just det här att de anklagar då… Alltså att de anklagar att Palme Center på det här sättet skulle vara alldeles för partipolitiskt när han då samtidigt ger pengar till andra också som har kopplingar till olika partier men också framförallt Sverigedemokraterna. Så att det ser inte alls bra ut att de här beskeden kommer efter varandra. De hade kanske kunnat komma undan med det lättare om de bara hade hoppat på Palme Center. Men nu när det här sker i samband med att man beviljar till Sverigedemokraterna, det ser inte bra ut.

Jag tänkte, alltså Palme Center har ju själv gått ut och sagt att man är det, så vitt man vet, det är den enda organisationen som granskats av UD som nu inte får stöd för sin då misstänkta partipolitiska koppling. Och det är ju inte bara Socialdemokraterna som är medlemmar i Palmes internationala center, utan det är ju… Och det är ju ingen hemlighet, jag menar namnet är en av deras partis största ledare. Men det finns ju också ett långaråt andras organisationer som har kopplingar till folkrörelser och partier. Och jag tänkte, jag tittar lite närmare på det här Hepatica som jag faktiskt aldrig hade talats om.

Jag rör mig kanske inte i de kretsarna. Men Hepatica då, själva ordet, det är ju då, det är alltså leverliknande. Så det är väl någonting då, de har ju reningsintresse då, de här Sverigedemokraterna. Så de vill väl rena samhället och blodet och världen. Och det är väl en sån, men det är ju också, Hepatica är också en del av det latinska namnet för blåsippa.

Vilket ju är SDs partisymbol. Och det är ju liksom lite slumpmässigt då. Helt enkelt så råkar det vara så att den här, det är ju som att Palm Center hade hettat Röda Rosens Foundation. Social Rosens Foundation. Pass på latin.

Pass på latin, ja, rosa, rosa, rosa lux. Nej, nej, men sen tittar jag lite närmare på vilka sitter då i den här partipolitiskt, inte tillräckligt beroende då, godkända stiftelsen. Jo, det är Björn Söder, riksdagsledamot. Det är riksdagsledamoten Marcus Wiechel. Sverigedemokraterna står allihopa då.

Julia Kronlid, Andrea T. Palmlöf som är på OIKOS. Det är liksom Emil Strand som är rådgivare för Sverigedemokraterna i riksdagen. Mario Blanco som är presssekreterare för Sverigedemokraterna i riksdagen. Och så fortsätter då några jeppar till.

Riksdagsledamoten Sara Gille. Och sen har man liksom, ja men helt enkelt, några stycken personer som är helt enkelt allihopa Sverigedemokrater. Det är en hundraprocentigt, så Socialdemokraterna står liksom under Palmöfondens stiftning. Mycket mer uppblandade med folk från fackföreningar och så vidare med organisationer. Men så här, det här är ju till hundraprocentigt Sverigedemokratisk biståndsorganisation som är relativt nystartad.

Peter, vad säger du? Alltså det här är ju bara, så den här partipolitiska biståndsorganisationen är godkänd. Och arbetsrörelsen som har funnits i 50 år är inte godkänd. Vad säger du Peter? Om man ska vara riktigt korrekt här så är ju alltså, Palmecentret fortsätter ju bedriva partistöd.

Alltså där ju Sverigedemokraternas invändning mot att de inte har fått stöd har ju varit att andra partier, alltså Centerpartiet har en internationell stiftelse. Det finns DILK som är Liberalernas stiftelse. Det finns Vänsterns internationella forum till exempel. Alla de tre, de ingår i Forumsiv som är en ganska stor och bred paraplyorganisation. Och där, de får ju stöd för sitt civilsamhällsarbete.

Och det är ju det som liksom är ojämlikheten här. Att liksom Palmecentret har ju som ni nämnde IDC-föreningen, ABF och alla möjliga andra organisationer som bedriver civilsamhällsstöd som nu inte får det för att de ingår i Palmecentret där Socialdemokraterna ingår. Men till exempel Centerpartiet, Liberalerna, de får ett stöd fast de ingår i… Så den organisationen får stöd. Problemet med Hepatica har ju varit att de är helt enkelt för låg kvalitet.

Att man inte kan garantera att pengarna inte hamnar i fel händer och så vidare. Och det är ju allvarligt. Bistånd till Orban, bistånd till Orban, bistånd till Trump. Nej men, jag menar, de namnen du läste upp, det kanske inte är människor med stor erfarenhet av biståndsvärden. Men de är oerhört erfarna Sverigedemokrater.

Tunga politiker och partifunktionärer i Sverigedemokraterna. De har många internationella kontakter. Men låt oss inte fastna i den här… Jag tänker att problemet är ju det här ministerstyret och att man bedömer de här så olika. Problemet är väl inte att det sitter Margot Wallström, SOSar sitter i Palmecentret, styrelser och SDare sitter i den här SD-biståndsorganisationen.

Problemet är väl någonstans att man säger att man inte ska ge till partipolitiskt knutna organisationer. Och såklart kan ju Palmecentret ses som en politisk organisation. Det är ju ganska uppenbart vad den organisationen vill uppnå. Men det här att man gör någon form av nästan… Ja, det är svårt att säga om det är medvetet eller inte, men en sammanblandning av det här politiska och det partipolitiska.

Det blir ju väldigt lustigt just när man ser hur partipolitiskt SD-stiftelse är. Och där var det ju… Benjamin Dousa själv hävdade ju redan hösten 2024 att inga partier, inga partipolitiskt anknutna organisationer skulle få stöd från Sida. Förutom de borgerliga? Och SD då?

Ja. Nu? Jag har i princip inget emot att SD, som alla andra riksdagspartier, kring sin rörelse kan ha en biståndsorganisation om de uppfyller reglerna. Men det är ju väldigt konstigt att godkänna SD-stiftelse och underkänna en som har funnits i 50 år och skött sig. Små enskildheter eventuellt kan ju finnas problematiska i alla biståndsprojekt.

Det är ju en del av risken man tar när man samarbetar. Men det är ju inte det som har hänt här. Nej, och problemet… När vi pratar om partipolitiskt, de är ju inte partipolitiska i att pengar från Palmercentret går in i det svenska inrikespolitik. Det är ju inte att de finansierar partipolitik på det sättet.

Nej, det är ju inte ett hemligt bidrag till Socialdemokraterna. Nej, utan det är ju en biståndsorganisation som jobbar med civilsamhällets aktörer i olika länder. Peter, jag tänker så här. Vi har ju med oss dig. Du skrev den här fantastiska boken Angreppet som kom i september 2024.

Det är snart ett år sedan. Tiden går. Du är ute i land och riker runt och föreläser om den. Du har dragit ett jättelass. Det här är ju inte det enda exempel på att tiderregeringen ger sig på civilsamhället.

Hela din bok är ju en provkarta. Jag fick snacka med någon igår. Om man tyckte att Peter överdrev lite i sin bok när han skissade upp vad som skulle kunna hända så har den här senaste veckan bara överträffat vad du skriver i boken. Men vad är din huvudtes i boken? Vad är det du visar upp i Angreppet som nu kanske är bestämt?

Ja, alltså det intressanta här är ju också att Benjamin Dousa har ju en viktig roll i boken. Han blev ju visad som minister i september. Innan dess så var ju han där för tankesmedjan Timbro, som ju drev igång ett projekt som heter Enpartistaten. Och där var ju hela idén och så bakom var ju att man skulle montera ner… egentligen ge sig på allt som på något sätt andas arbetarrörelse i…

Tallarköppen? Ja, nämen så. Man skulle ta bort all form av stöd som på något sätt skulle kunna användas i arbetarrörelsen. Och då skrev man bland annat en rapport som heter Kommandohöjderna, som han tog fram just i syfte att… bland annat försvaga den här typen av organisationer som Palmecentret är.

Man har ju redan till exempel gett sig på folkbildningen. Också något som beskrivs i den här rapporten, Kommandohöjderna, som man ska göra. Blev av med en tredjedel av sitt stöd. Vilka då? Vilka blev av?

Målet för Timbro är ju ABF såklart. Som ju också drabbas av Palmecentrets neddragning. Det är ju framförallt ABF och Hyresrättsföreningens och så vidare. Som sagt, Socialdemokraterna har ju inte civilsamhällsstöd. De har ju ett partiskt stöd.

Det är ju ett annat bidrag. Men det som händer är ju att ABF förlorar bidrag. De som har drivit att lägga ner nu är två andra studieförbund. Ibn Rushd och Kulturens bildningsverksamhet. Och övriga studieförbund kämpar för sin överlevnad.

Man kan se på område efter område. Mängd föreningsstöd har försvunnit i fredsorganisationer. Invandrarorganisationer som man kallade det för. Många andra organisationer. Vi kan se mediestödet som helt gjorts om.

Vilket också drabbar socialdemokratiska tidningar. Men inte bara. Faktiskt har politis fått svårare att få mediestöda. Alltid något. Så är det.

Man har tagit bort målet om mångfald. Då får man ju enfald. Det är ju det som händer. Det här tycker jag är lite spännande. För de senaste 30 åren har vänstern velat ha en stark stat.

Medan högern har vurmat för civilsamhället. Den gamla nyliberala högern. Det är ju ett borgerligt begrepp till och med. Man vill att staten inte ska ge pengar. Låt civilsamhället stötta de fattiga.

Låt civilsamhället bygga upp infrastrukturer som kan hjälpa. Nu har den nya, blåbruna, konservativa högern. De har tagit makten över staten. Det är de som är nu staten. De verkar helt krossa civilsamhället.

Det är ett stort skifte som har skett inom borgerligheten. Friskoleföretagen och vårdbolagen som opererar med skattepengar har tagit civilsamhällets roll. De ska få pengar. Samhället är inte staten. Välfärdsstaten ska ägas av privata händer.

Det här är ett sätt att ta över staten som de är inne i. De kastar civilsamhället under bussen. Det vinstdrivande civilsamhället har vi nu. Benjamin Dousa, som har varit min kollega i fel ord, har varit min motståndare som timbrechef. Han är en nyckelperson.

Dels enpartistaten, kommandohöjderna, och nu som biståndsminister. Han har en nyckelroll. Han hatar verkligen att krossa arbetslöshetsfinansiering med om så behövs oskysta medel. Vad har vi att säga om honom? Han är en aktiv part.

Han är kontroversiell på många sätt. Det känns som att han har tagit in den här muffkulturen in i regeringskansliet. Han var ursprungligen Moderata ungdomsförbundets ordförande. Under honom blev de väldigt populistiska och på vissa sätt extrema i sitt sätt att kommunicera. Sen tog han över Timbro, och då hände samma sak.

Timbro hade byggt upp mycket respekt, tunga rapporter och nära till forskningen. Men han gjorde om Timbro till krigarna i sociala medierorganisationen som vissa inom näringslivet inte var så nöjda med. Sen fick han gå, och PM Nilsson fick ta över med det här vuxna i rummet och lite mer seriösa och tunga profilen. När han blev utkickad från Timbro var han ett tag… Precis, då var han ett tag ordförande för…

Han var vd för Företagarna. Vd för Företagarna, men Företagarna är en väldigt aktivistisk… Just den organisationen är en väldigt aktivistisk näringslivsorganisation. De representerar inte majoriteten av företagarna i Sverige, men hur som helst. Jag tror att det var väldigt många som höjde på ögonbrynen när han från att nedgraderas bort från Timbro till någon obskyr plats på Företagarna lyftes upp av Ulf Kristersson in i regeringen och får en ministerpost.

Det var många som var chockade över det. Nu ser man hur han in i det här departementet helt enkelt tar med sig den här kulturen. Både sättet hur han kommunicerar, anklagelserna i ministerstyret, hans ton på sociala medier. Det känns inte regeringsmässigt överhuvudtaget, eller? Nej, det gör det ju inte.

Det mest fascinerande när jag läste projektbeskrivningen för den här enpartistaten det är just den här fixeringen som de har vid Socialdemokraterna och Arbetarrörelsen. Trots att de har haft stora framgångar under Reinfeldt… Men fan, liberalismen har ju vunnit. Ja, precis, men de är inte nöjda för att Arbetarrörelsen finns fortfarande kvar. Den har fortfarande muskler och pengar.

Fast de vill ju bygga upp den här fienden. Att de är underdogs som slås mot sig goliga. Men det är ju verkligen en fixering. Om man tänker att tidigare Reinfeldt-moderaterna kanske skulle försöka göra sitt eget parti till solen i universumsmitt. Men här är det ju fortfarande som att de behandlar Arbetarrörelsen som solen som allting annat kretsar runt omkring.

Ja, verkligen. Jag såg faktiskt ett klipp nu när Rika Skenström gick bort härom veckan. Så tragiskt och tråkigt. Hon var ju en ljusblå moderat som kämpade på ett sätt väldigt mycket emot den här tide-moderaterna. Jag såg ett klipp med henne från en dokumentär om nya moderaterna.

Där hon precis pratar om det. Hur de valde en strategi att ignorera allt kretsande kring sossarna. Och att när Socialdemokraterna i valet där Reinfeldt vann, när de skrev någon debattartikel någon jätteattack på Reinfeldt så valde de att inte replikera. Och att alla blev helt chockade att de inte svarade på attacken från sossarna. Utan de valde bara att vi ignorerar sossarna.

Och här är det ju nästan en psykos. Den här regeringen har både en timbropsykos men också speciellt en S-psykos. Hur de agerade under S-kongressen. De lägger all sin krut på… De hade ju S-kongress.

Moderata regeringen hade ju S-kongress. De hade ju mer S-kongress än vi som var ombud på den. De följde ju varenda jävla inlägg. De hade ju fler inlägg än jag hade i sociala medier under S-kongressen. Och jag var ändå där.

Men vad är det här för konstig strategi på ett sätt? För att å ena sidan du har massor med samhällsproblem. Det väljarna ser här är Sverige har enorma problem. Alla siffror pekar åt fel håll. Urusel tillväxt, jättehög arbetslöshet byggkris, konkursvåg antalet sjukvårdsplatser minskar.

Och vad lägger den här regeringen, vad lägger Svantesson Energi på? Att attackera S. Vad lägger ministrarna i tidigare regeringen energi på? Att försöka försvaga S. Det är lotterierna.

Det är ta bort finansiering till Olof Palme Center. Är det här verkligen väljarnas viktigaste fråga? Är det här de ska vinna nästa val på? Vi tryckte till. Är det det de ska vinna val på?

Kan vi inte förbättra samhället enligt våra vallöften så kan vi iallafall försvaga motståndaren som Orban gjorde. Vad säger du Peter? Det går inte att förstå det här utan att se det internationella sammanhanget av en försvagad demokrati av en auktoritär utveckling som ju liksom gett sig in i högen och liksom stora delar av… –draterna är inne i den här twitterskadade någonstans. De ägnar sig hela tiden åt att ge sig på…

Det här att en riksdagsledamot, ordförande i ett utskott i riksdagen– –kan säga till Aftonbladet att vi lägger ett förslag här nu– –därför att vi vill täppa igen pengakranen för Socialdemokraterna. Det är där vi är nu. Man trycker igenom en lagstiftning mot vad det verkar utredarens vilja– –kring att försvåra författliga organisationer– –att stötta politiska partier, Socialdemokraterna. Allt det här är efter en plan som har stöd både hos SD och Timbro. De vill trycka igenom det.

Det gör det svårare för socialdemokratin och oppositionen att verka. Det är också ett första steg i en längre process om de får fortsätta behålla makten. Ser man en radikalisering av Moderaterna här? Det känns som att Carl Bildt aldrig hade hållit på så här. –Kanske när han var muffert.

–Kanske när de inte hade en skylt– –på statsrådsberedningen som var sossafri zon på 60-talet. Det är en annan sak än att hålla på med ministerstyret– –och skita i svensk förvaltningstradition. –Det går väl tillbaka till sina rötter. –Den absolutära 20-talshögern. Jag tänker ändå att inte ens Tobias Billström hade betett sig så här.

–Det här är nån helt annan nivå. –Det här var en höger som på gott och ont… I det här fallet på gott tog upp demokratin. De demonstrerade på Normands torg för de baltiska staternas frihet från Sovjetunionen. Det här var en höger som ville befria människor och införa demokrati.

Nu har vi en höger som verkar kunna tumma på demokratiska principer. Jag är jävligt stolt över att Arbetare som inte har de här tendenserna… Jag tänker bara på det här begreppet, om man fördjupar sig i den här teoretiska grunden. Det här begreppet kommandohöjderna. Jag skrev min bok om Håkan Juholt och partiledaren som klev in i kylan.

Då använde jag den där som teoretisk grund. Den gav Timbro ut 1998. Det är Daniel Järgen och Josef Stanislav som gav ut en prisbelönt bok… om marknadens krig mot staten globalt sett. En enorm exposé som Timbro då gav ut.

Men, Peter, det här kommandohöjderna är ju inte ett Timbro-begrepp från början. Det är lite intressant att Timbro, när de ska göra en attackplan för sin framtid… då lutar de sig på nån som inte ens vi på Katalys skulle luta oss mot. Vem då? Det skulle nog bli Ramans grej om ni skulle luta er mot Lenin.

–För det är Lenins begrepp, eller hur? –Ja, absolut. Det handlar om att ta kontroll över kommandohöjderna i ekonomin. Det är det de också refererar till när de ger ut rapporten kommandohöjderna… som kom ut inför valet 2022.

Då handlar det om att ta bort Arbetarrörelsen från samhällets kommandohöjder. Det är den idén man har. Det bygger också på nån sorts idé, alltså en fantasi om en socialdemokratisk djupstat… som är väldigt fastbränd i de här människorna. Orsaken till att de kallar UD för aktivister är väl egentligen för att de som jobbar på UD…

är människor som gillar mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet och sånt där. Reinfeldt-moderaterna valde på nåt sätt att det är våra värderingar också. Den här sortens moderater är snarare inne på att vi måste trycka bort såna värderingar… så långt bort det bara går. Det är en helt annan, som ni är inne på, en helt bytt världsbild.

Ja, precis. Diana Jansson sa i den här intervjun från 2022 att… Det var också i samma veva som ett stort antal opolitiska tjänstemän hade skrivit ett brev… för att de var så oroliga för vad som skulle hända vid ett maktskifte. Hennes kommentar var att det ska man inte göra som tjänsteman, då kan man istället gå med i Amnesty.

Och sen lägger du ner Amnesty, eller hur? Deras finansiering. Ja, precis, och tar bort deras finansiering. Men jag tror också det, det är en gammal moderatsyn på staten som är helt neutral, helt opolitisk… och får inte ha några värderingar överhuvudtaget.

Problemet är ju bara att den genomsyras av värderingar. De har ju otroligt mycket värderingar, som vi ser här i det här politikskiftet. Och sen är väl frågan också hur mycket det här är moderater och hur mycket det här är faktiskt SD. Alltså, det här känns ju verkligen också som beställningsjobb från SD. Vi vill ha pengarna, vi vill ha…

Ni trycker till sossarna. SD försöker ju inte ens linda in orden att det här inte handlar om att försvaga alla organisationer… som har någon slags koppling till Arbetarrörelsen. Så det här känns ju också som väldigt mycket SD-beställning. Absolut.

Även om jag tror… Min känsla är att det här också gör… alltså samarbetet med SD gör att Moderaterna… kantrar. Ja, att de kan liksom också på något sätt ta bort den här förnissan som de kanske har haft tidigare…

och känna sig mer bekväma i att föra fram saker som de tidigare inte alls har vågat. Alltså, istället för att man har 20-25 procent i ett moderatparti… som har samarbete med 20-25 procent till småborgerliga partier… med andra värderingar, Centerpartiet, Kristdemokraterna… som är djupare förankrade, i alla fall historiskt sett…

i demokrati och civilsamhälle och så vidare, bistånd… så har man då en 20-procentig kompis, som kanske är större till och med just nu… som inte är förankrad till demokratiska traditioner… utan vill använda staten till andra saker. Det kan vi prata om en annan gång.

Men det här sammanfaller också med, som vi har varit inne på… ett väldigt dåligt moderat självförtroende. Dels att Ulf Kristersson har tagit in det här lite osnutna kommandohögen… helt enkelt. Han har tagit in dem.

Det tycker jag tyder på en dålig… Fiskmåshögen! Det tyder på en ganska dålig analys och ganska… Men det är också så att Moderaterna just nu har väldigt dåligt självförtroende. Vi pratar om det här med S-kongressen.

De har ju pressträffar… om att Magdalena Andersson gör saker, istället för att berätta vad de själva gör… för de gör ingenting. Utan det de enda de gör är att ändra regelverket för Palmcentret… och för det här hepatika.

Men vad tänker vi om detta? Hur ska arbetet…? En fråga då. Är detta en attack mot Arbetarrörelsen? Ska man se det så?

Kan man paketera det så? Man kan paketera det så, men det är ju också en attack på till exempel public service. Det har vi inte pratat om än, men det hänger ju också ihop med det här… hur man dels drar ner på anslagen, men också i den här public service-utredningen… så säger man ju att SVT och Sveriges Radio ska ta större hänsyn till lyssnare och tittare…

som inte gillar public service idag. Och då är allt det där relativt Sverigedemokraterna väljare… Hälften av Sverigedemokraternas väljare tycker att public service gör ett bra jobb. Så det där är liksom relativt. Men de ska liksom tvingas att anpassa sig mer till de tittarna än till andra tittare.

Så det är på ett bra dagråde. Och det har ett eget namn också. När jag hade inblick i Sveriges Televisionsverksamhet… så pratade man ganska mycket om nånting som hette segment sex. Och segment sex var om jag…

För det här var bara muntligt. Jag försöker inte säga det här. Men då var det så här att det var män, företagare… som hade nationalistiska värderingar, uppfattar jag det som… alltså Sverigedemokraternas väljartyp, som inte hade förtroende för public service.

Och de som absolut inte tittar på detta skulle man då göra program för. Så jag tror att det är det här segment sex, alltså en icke-tittarkategori som man då… De som inte har förtroende för produkten, det är ju i och för sig bra demokratiskt… de ska få mer förtroende för produkten. Och det där kan väldigt mycket styra inriktningen i väldigt stor omfattning.

Man har miljoner människor som tittar och gillar… men de är inte lika viktiga som de som inte gillar. Minoriteten som inte gillar är den viktigaste gruppen, tycker Sverigedemokraterna. Det är ett försök att genomföra en kulturrevolution uppifrån. Nej, men jag tänker…

Du frågade Daniel om det här är en attack på Arbetarrörelsen. Och det jag tycker är viktigt att skilja är att… Det är ingenting fel att attackera Arbetarrörelsen om det är din politiska motståndare. Det är klart att Svenskt Näringsliv kommer försöka försvaga Arbetarrörelsen. Det är klart att de andra partierna kommer göra allt de kan…

för att försvaga Socialdemokraterna, din motståndare, politiskt. Det är ju hur man gör det. Attacken i sig är ingenting konstigt. Men hur gör man det? Använder man statsmakten, regeringsmakten?

Gör man det genom ministerstyre? Det är ju det som på något sätt är skandalen.