Det är ovanligt att utrikespolitik orsakar öppen splittring i en svensk regering, men nu verkar det som att regeringens linjer kring Israel och Gaza-kriget har sått splitt i regeringsunderlaget. Hur stor är egentligen splittringen? Det ska vi prata om idag när vi bryter vårt sommaruppehåll för älskade politik för att spela in ett extra avsnitt om det här. Och det är jag som heter Evelin Jones och så är det Hanna Jakobsson, ganska färsk tillbaka från semester. Yes.

Känns det bra? Det känns bra. Det har ju ändå hänt en del den här veckan när vi båda har jobbat, och det började redan förra torsdagen egentligen. Vad är det som har hänt Hanna? Men det handlar ju, precis som du var inne på, det handlar ju om utrikespolitik och det handlar om synen på Israels krigföring i Gaza.

Det har ju funnits en diskussion här under sommaren på EU-nivå om vilka åtgärder man kan vidta för att sätta press på Israel för att föra in nödhjälp till befolkningen i Gaza. Och där regeringen tidigare i somras, bara för några veckor sedan, sa att man inte kommer att driva en frysning av handelsdelen i EUs så kallade associationsavtal med Israel. Och det var alltså någonting man diskuterade i EU-nämnden, i riksdagen, där man fick kritik från oppositionen. För de vill ju att man ska frysa handelsdelen. Ja, de har ju tyckt på länge och varit väldigt kritiska mot regeringen i den här frågan.

Men här sa man alltså från tidöpartierna nej från regeringen för att senare, kort senare i förra veckan, komma med beskedet att nu kommer man driva på för att en frysning av handelsdelen ska ske omgående så fort som möjligt. Så här skedde ju någon slags vändning som har skapat en del starka reaktioner i samtliga, skulle jag vilja säga, tidöpartier. Men framförallt i Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och också Moderaterna. Ja, och vi ska prata lite mer om det, men om vi bara börjar då. För det var liksom bara för någon månad sedan så var alla tidöpartier, vad det verkade i alla fall, överens om att man inte skulle…

Man sa inte absolut nej, vi kommer aldrig göra det, men man sa inte nu ska vi driva den här frågan om att frysa handelsavtalet. Bara någon vecka, några veckor senare så säger Maria Malmer Stenergård, nu ska vi göra det. Varför kom det just nu? Det där är lite svårt att förstå. Pratar man med moderater och lyssnar, eller framförallt lyssnar man på det som sägs av regeringsföreträdare så är ju den argumentation som framförs att det beror på situationen på marken i Gaza.

Det här är ohållbart. Att EU måste agera gemensamt, vilket också är en svår fråga, men det kan vi återkomma till lite senare. Det finns lite olika tolkningar på varför det här händer just nu, men från regeringshåll menar jag också att man ser en öppning i EU som man tidigare inte har sett för att kunna få med sig medlemsländer på den svenska linjen. För det behövs ju en kvalificerad majoritet i EU, ska man komma ihåg, för att man ska kunna få igenom en sån här frysning. Precis, och här finns ju ett ganska starkt motstånd i flera EU-länder.

Men det som hände då därefter, att först ut med sin kritik var väl ändå Sverigedemokraterna. Jimmie Åkesson, SDs partiledare, kallade regeringens linje för ett haveri. De menade att hade de vetat om att det skulle kunna bli så här så hade de fört in krav på även utrikespolitiken när man förhandlade tidavtalet. För idag spelar det inte så stor roll formellt vad Sverigedemokraterna tycker, för de ser utanför utrikespolitiken, eller hur? Nej, det är precis därför Jimmie Åkesson kan vara så pass kritisk han är mot sina samarbetspartier.

Det är ju nämligen så att inför de här förhandlingarna, tidöförhandlingarna, men också under, det har ju den här tiden varit argumentation. Ett av skälen till varför Moderaterna och Liberalerna framförallt har sagt att man inte vill ha Sverigedemokraterna i en regering. För det råder så stor skillnad i hur man ser på utrikespolitiken. Så att det här har ju ändå Jimmie Åkesson som sagt en stor frihet att kritisera. Och det här är väl svårt att se att det här skulle kunna bli någon förhandling om det nu.

Men sen då var det ju inte bara Sverigedemokraterna utan det kom ju ganska hög ljudkritik även inifrån ett av regeringspartierna då, nämligen Kristdemokraterna. Och det började med ganska ändå högt uppsatta kristdemokrater både i EU-parlamentet och i riksdagen som sa att det här var inte bra. Precis, och det är precis som du säger, det är tunga namn. Men Kristdemokrater som jag har pratat med menar att det här har varit en utbredd kritik i partiet. Alltså det var väldigt starka reaktioner på regeringens vändning på det nya beskedet.

Och varför? Vad är det man inte gillar? Man tycker att det är helt fel att sätta fokus på Israel. Kristdemokraterna anser att man snarare ska prata om att sätta tryck på Hamas och mer lyfta Hamas ansvar för kriget. Och man tycker att det här är fel typ av åtgärder och föreslår istället en rad andra åtgärder som man skulle kunna vidta för att ytterligare då pressa Hamas.

Men sen blandade sig Kristdemokraternas partiledare också i det här, eller snarare hon fick frågor om det här på en pressträff om kritiken inifrån hennes parti. Och då liksom, trots att hon är vice statsminister så sällade hon sig lite till den kritiken. Absolut, hon sa ju att delar delar av den kritiken. Och det här tror jag var oväntat för dels journalistkåren på plats, men också för regeringspartierna och framförallt Moderaterna. Att en, inte bara partiledare i ett av regeringspartierna men hon är ju också faktiskt vice statsminister.

Och att hon går ut såhär tydligt och vänder sig mot det som har kommunicerats. Om vi ska liksom bryta ner den här kritiken som hon kommer så var det egentligen två delar. Dels det här jag nämnde om att KD anser att man riktar in sig på kommunikationen här. Hon vill ju inte peka ut några enskilda ministrar men den stora kommunikationsdelen i den här frågan har ju skötts av utrikesminister Maria Malmer Stenergård som ju är Moderat. Hon säger ju att kommunikationen blev obalanserad men att hon inte kritiserar en specifik person men den som har kommit med kommunikationen är ju en specifik person.

Exakt, och det är ju utrikesministern. Så att hon är ju väldigt hård mot Moderaterna här på ett sätt som är både, det var både oväntat och det är väldigt ovanligt. Dels pratar hon om det här, Hamas ansvarar i det här att det var för lite fokus på Hamas när det här presenterades. Och att det här inte var den överenskommelse som hon hade ställt sig bakom. För man ska också komma ihåg att även om hon är väldigt kritisk så stod hon ju ändå bakom det här beslutet.

Hon sitter ju kvar i regeringen. Banker blir techbolag och techbolag blir energileverantörer. Hur ser ditt företag ut om tio år? Oavsett så finns PwC vid din sida. Med rätt teknik och global expertis planerar vi för framtiden så att du kan ligga steget före.

se Hur kan humöret i ett fikarum bli så här bra? Ibland är det enkelt. Gör din arbetsplats lite trivsammare. På Ikea hjälper vi dig med allt från planering och inköp till hela inredningslösningar. se företag.

Nu har Thomas tappat igen. Fem arga jobbmail före lunch. Vad är det som ska för egentligen? Ja, det är ju stolen. Med rätt inredning från AJ-produkter blir arbetsdagen lite enklare.

Det kallar vi happiness at work. Inredning för hela arbetsplatsen. se Ebba Busch säger ju att man är överens i regeringen om det här beslutet och om regeringens linje. Men sen om man lyssnar på vad hon säger att beslutet är så låter det inte exakt likadan som när Maria Malmer Stenergård förklarar vad beslutet är. I torsdag sa ju Maria Malmer Stenergård att om man vill frysa handelsavtalet med EU så här sa Ebba Busch.

Med det sagt så är vi i regeringen överens om också att Israel måste göra mer för att släppa på hjälpkonvojerna och nödhjälpen. Och vi är öppna för att sätta ytterligare ekonomisk press på Israel. Däribland att pausa handelsavtalet om det är nödvändigt. Det låter inte som att det här ska göras nu? Nej, det här låter ju som hon uttrycker sig i termer av om det finns fog för det.

Alltså lyssnar man på utrikesministern så finns det ju redan fog för det. Det är ju också skett en granskning i EU av vad man kan göra, vad det finns för utrymmen rent juridiskt och så vidare kopplat till det här avtalet. Om man bara ska berätta lite kort så handlar det ju om att EU anser att man inte uppfyller kraven på mänskliga rättigheter i och med krigföringen i Gaza. Så det låter ju som att skillnaden här, de menar ju att de är överens, men skillnaden är ju ändå tidsaspekten. Just nu eller omgående eller det här ska ske nu är ju någonting annat än kanske om det finns fog.

Men sen har ju Maria Malmer Stenergård och då även Benjamin Dousa lite svarat här på Ebba Busch-kritik. Maria Malmer Stenergård säger att just i det här fallet blev det fokus på Israel för det handlade om en åtgärd som var riktad mot Israel. Man pratar ofta om Hamas, säger hon. Och Benjamin Dousa menar att man är då överens om den här linjen, den har inte varit missvisande förklarad utan linjen är vi ska jobba för att frysa handelsavtalet. Att det ändå blir ett käbbel, ordbråk mellan ministrar i samma regering i en viktig utrikesfråga, vad säger det?

Det är väldigt ovanligt. Att det blir en konflikt i en regering kring utrikespolitiken är inte ovanligt, det har hänt förut. Men att den är så otroligt tydlig.