Vi är i Almedalen. Vad är dina första intryck, Hasse? Ja, redan i natt när man tog sig hit till boendet så kom jag lite i feststämning. Det var fullpackat i bardiskan och där på ett par ställen och de spelade Dexys Midnight Runners, Come on Eileen. Du smäckte inte in.

Det såg ut som att du var på väg in faktiskt med den här skjorten. Annie är väldigt bra på att sjunga den låten. Hon kanske kan göra det i podden nu. Ja, vi får se om vi får en liten sång. Jag kanske inte var lika festsugen just igår, men det känns bra att vara här ändå.

Vunderbart. Men vi ska prata inte så mycket om Almedalen just idag. Den här nyheten gick nästan under raden i förra veckan. Alla partier i riksdagen kom överens om att låna 300 miljarder kronor till upprustningen av försvaret. Sedan den här överenskommelsen presenterades så har USA attackerat Iran.

Iran har svarat och när politikerna nu möts här på Gotland så är det också samtidigt ett NATO toppmöte i Haag. Det här är Älskade politik. Idag, hur nära är kriget Sverige? Jag heter Evelin Jones och vi är då i ringmuren. Annie sitter under en doft shashmin.

Precis, det låter som att man redan har drückt ett par glas när man säger det. Shashmin. Och han ser oss ändå också här. Ja, precis. Jag landsteg inatt som ett spetsnadsförband i skydd av mörkret.

Toppen, vi är glada för det. Utvecklingen i Mellanöstern går väldigt snabbt just nu. Det började med att Israel attackerade Iran. Sedan attackerade Iran Israel. Det senaste är väl att USA sedan då gjorde en attack mot Iran.

Och under den senaste tiden har det pratats om en vapenvila mellan Israel och Iran. Den verkar dock väldigt bräcklig. Det kommer redan anklagelser om att den ska ha brutit och att vd-gällningsattacker kan ske. Men här i Almedalen, här är det ganska lugnt so far. Det som har hänt är det vi pratade mycket om förra veckan, nämligen att Simona Mohamsson nu formellt har blivit vald till Liberalernas partiledare.

Och snart ska hon hålla sitt Almedalstal. Men mycket av den här veckan kommer väl ändå präglas av världsläget. Det är väl troligt, absolut. Och inte minst med tanke på det du nämnde här tidigare, att det pågår ett annat viktigt möte i Hague. Något då ländernas statsregeringschefer träffas där.

Vi ska säga också att Ulf Kristersson har varit här på måndag. Tillsammans med Pål Jonson presenterade de en ny satsning på luftvärnet på 9 miljarder som de ska köpa in från Tyskland. Allt det går också i linje med världsläget. Det går inte att komma undan nu. Det märker man väl också på att Ulf Kristersson var här på måndag innan han hade dragit igång.

Men han kommer ju inte att hålla Moderaternas tal på Moderaternas dag. Utan det kommer finansminister Elisabeth Svantesson göra eftersom han befinner sig just då i Hague. Så är det. I förra veckan samlades alla riksdagspartier till en pressträff där de skulle då presentera en upprustningsplan som de gemensamt hade kommit överens om. Det rapporterades inte jättemycket om det här.

Nej, det var ju något. Hela säkerhetspolitiken hamnade i skuggan av det här lilla partiet Liberalerna. För de föreslog en ny partiledare som idag blev vald. Men nu tar vi igen det precis samtidigt som Simona Mohamsson håller sitt tal. Ja, precis.

Det var ju ändå en historisk pressträff kan man säga eftersom alla riksdagspartier stod samlade. Det hände ju inte ens under pandemin. Då var det ju sex partier. Nej, det är ju en speciell omständighet i svensk politik. Den har ju varit så ett tag nu.

Men att åtta partier är så överens om att rusta upp försvaret det är ju speciellt för Sverige och det är rätt så unikt i Europa har jag förstått också. Så här lät det då. Du är inte den enda som använder ordet historiskt kan jag inte säga något om. SVT rapporterade då från den här pressträffen från representanter för olika partier. Det är en historisk överenskommelse.

Det är bra med den här överenskommelsen. Också glädjen att vi får den här breda överenskommelsen. Miljöpartiet är ju överens när alla högre partier… Ja, det där var ju då Pål Jonson, försvarsminister. Socialdemokraternas Peter Hultqvist.

Kristdemokraternas försvarspolitiske talesperson. Mikael Oskarsson. Och Miljöpartiets försvarspolitiske talesperson. Emma Berginger. Ja, och alla var överens om att det här var väldigt bra.

Ja, precis. Och det skedde ju då inför det här toppmötet i Hague. Att alla var lite pressade att komma överens för att man skulle ha en överenskommelse när Sverige åker till Hague. Och vad var det de kom överens om? Då ska man låna 300 miljarder till en upprustning.

Och då är det 250 miljarder som ska gå till det militära försvaret och 50 miljarder ska gå till civilförsvar. Som då bland annat är transporter, järnvägar, mediciner. Den typen av satsningar. Drivmedelslager. Så det är både till militärsförsvar men också till den civila beredskapen.

Och det är väl det som är allra nyast. Det är det som har legat i träda ganska länge i Sverige. Men som till exempel Finland har alltid haft ett mycket större beredskapslager. Det pratade man ju mycket om under just pandemin. Det finska beredskapslagret.

När vi liksom famlade lite i Sverige. Verkligen, men jag har förstått det som att det blev så här. Det var ju lite en fiffigt påhit av Mark Rutte. Mark Rutte heter han, NATO-chefen. NATO-länderna i Europa har ju pressats av Donald Trump.

Att ni lägger för lite pengar på försvaret. Och då kom ju Rutte upp med den här idén att… För Trump hade nämnt det här 5% av BNP. Vilket är väldigt mycket mer än vad något land lägger idag. Ja, Polackerna kanske är nära.

Men hur ska det här gå till? Och då fick Rutte den här idén att om man bakar ihop det med en del civila investeringar. Då blir det politiskt lättare för NATO-länderna att sälja in det här på hemmaplan. Så att 3,5% av BNP är på militärt och 1,5 på civilt. Och det gjorde det ju möjligt att hitta politiska överutskommelser.

Och det har spelat en roll även i Sverige ju. Att vänstersidan, inte minst Vänsterpartiet till exempel, kunde tänkas gå med på det här. Och då kan man ju säga att vi redan hade ett mål på 2,6% av BNP som satt ner på försvaret. Så det innebär ungefär 1% mer av BNP då. Och just det här med att det ska finansieras med lån.

Hur stort är det då? Jo, men det är ju för att det ska gå fortare helt enkelt. Och för att man inte ska hugga ett jättehål i statsbudgeten de närmaste åren. Så ska man till och börja med att låna för att det ska gå fort. Och i stor utsträckning så kommer man att jobba vidare enligt den plan som man tog förra året.

Försvarsbeslutet 2024. Men det ska gå snabbare då. Men sen ska det här successivt fasas in i statsbudgeten. Så i slutändan så ska ju alla de här pengarna hämtas någonstans ifrån. Ja, precis.

Man räknar ju med att man kan höja försvarssatsningarna med ungefär 1% per år. Ungefär tio år. Men sen så har vi också ett skuldankare som skulle kunna börja påverkas om vi lånar för mycket. Alla kanske är starkt, för jag vet inte riktigt hur vänsterpartiet ställer sig. Men de allra flesta partier är överens om att man också ska tillbaka till det här balansmålet som vi har.

Och det har man ju gjort också, som Hazit sa, för att det ska bli lättare att komma överens. Den stora konflikten kommer när vi slutar låna. Hur finansierar vi det här? Och den vill man då inte ta när man nu ska berätta hur överens man är? Nej, vad vi har förstått från vänstersidan och inte minst Socialdemokraterna så ville man ha en diskussion kring okej, men vad ska pengarna tas då när vi inte längre ska fortsätta låna?

Men det var ju regeringssidan inte alls intresserad av. Varför inte det då? Det kan väl finnas flera olika skäl. Ett skäl är väl att det hade blivit mycket, mycket svårare att komma överens. Kanske omöjligt, helt enkelt.

Men ni tycker ju olika. Ja, precis. Men inifrån förhandlingarna då, så till exempel så vill ju vänsterpartierna ha en beredskapsskatt som man har varit ute och föreslagit också. Men det sa regeringen blank nej till. Och som jag har förstått ifrån förhandlingarna så tystnade vänsterpartierna ganska snabbt när de borgerliga partierna tog upp det här att om vi ska ha en beredskapsskatt då behöver vi också titta på en massa andra skatter.

Och då blir det plötsligt någon typ av budgetöverenskommelse som är ett enormt arbete och som skulle kräva jättemycket tid, men också begrava alla politiska konfliktlinjer. Då har vi liksom ingenting att bråka om i valrörelsen ungefär. Och det verkade ändå då vänsterpartierna gå med på. Då kan de i valrörelsen säga vi vill ha beredskapsskatt och så kan de borgerliga partierna säga någonting annat. Det är kul att man vill komma överens om att man ska ha kvar ett bråk till valrörelsen.

Att man är överens om att det är bra. Men det här är ju den stora knäckfrågan med det här som man nu skjuter på framtiden. Hur det här ska finansieras. Och jag tycker att det är väldigt intressant för att det går inte ihop. Och det erkänner i princip nästan alla partier när man pratar med dem i bakgrundssamtal alltså mot anonymitet.

Och till exempel så säger de borgerliga partierna hela tiden att vi ska ha större tillväxt till exempel, och att man går från överskottsmål till balansmål, att det frigör reformutrymme, som man brukar uttrycka det. Men alla de här sakerna, det här måste vi granska och titta på väldigt mycket framöver. För om man tar till exempel reformutrymmet, då så pratar man om att man kanske kan få 15 eller 20 miljarder mer som vi kan lägga helt på försvaret. Men om man gör det så blir det i praktiken nedskärningar på välfärden. För att om vi får tillväxt så ökar ju till exempel också löner för lärare.

Och då blir alltså statens kostnader större. Och då kan man ju ta av det här reformutrymmet för att ge till det. Men om man ger allt reformutrymmet till försvarsmakten, då får ju inte lärarna högre löner. Så det är väldigt mycket förenklingar i debatten nu som låter bra. Ja, vi har 20 miljarder här som vi bara kan plocka, men så är det ju inte.

Så det där kommer att bli en stor fråga framöver. Det kan ju bli en gökunge, de här försvarspengarna i statsbudgeten, eftersom de räknas i procent av BNP, inte i procent av statsbudgeten, så att säga. Ja, precis. Då går ju bara mer pengar till försvaret om det går bättre för Sverige. Ja, nån gång ska det betalas.

– Hur ser ditt företag ut om tio år? Oavsett så finns PwC vid din sida. Med rätt teknik och global expertis planerar vi för framtiden så att du kan ligga steget före. se. Hur kan en grupp kollegor jobba så här effektivt?

Ibland är det enkelt. Ge din arbetsplats lite extra kärlek. Gå med i IKEA Business Network, ta del av alla erbjudanden och bok ett möte med en företagsinredare. se företag. Vi ses i restaurangen.

Det är lite mer civil karaktär till exempel. Transportinfrastruktur, det pratas om Malmbanan och Östersjöhamnar som kan rustas upp med de här pengarna. Lite samlingsregering lite har vi ju fått på grund av det dramatiska omvärldsläget. Är det nånting som partierna vill då? Ha en samlingsregering lite?

Nej, uppenbarligen inte då. Men det är också en sak som kommer in i det här. Många vill i de olika partier att försvarsberedningen ska kallas in. Som är den parlamentariska gruppen av ledamöter från alla partier där man kommer överens om. Det är ju nästan som en seminarieverksamhet där du har en massa föreläsningar, du researchar, du tittar på vilka behov som finns.

Sen föreslår man då hur mycket satsningar från Försvarsmakten ska få. Den går liksom för sig själv. Det är inte gemensam beredning i regeringen på samma sätt. Det brukar finnas en spänning mellan Försvarsberedningen och Finansdepartementet. För att Finansdepartementet gärna vill ha kontroll och kunna säga ja eller nej till satsningar.

Det kan de inte på samma sätt när Försvarsberedningen kommer in. Så nu är det något slags maktkamp i sin linda här om Försvarsberedningen ska ta lid på det här. Eller om det ska vara en ren regeringssak. När man går ner på mer konklusion av vad det här ska innebära. Det kommer ju andra statsråd och andra departement som måste ha sina beredningar av infrastruktursatsningarna.

Det är väldigt oklart hur det ska gå till. I det här fallet valde man att inte ta in Försvarsberedningen utan att göra det lite mer informellt. Även de finanspolitiska företrädena för partierna var inblandade i den senaste uppgörelsen. Så det var inte bara försvarspolitiker. Precis och det här civila försvarets satsningarna på det.

Det verkar som att Vänsterpartiet har fått igenom att man ska satsa så pass mycket. 50 miljarder på det. Men det verkar också som att de andra partierna var helt inställda på att ge mycket pengar dit. Ja det lustiga är att på ett sätt kan man säga att Vänsterpartiet fick en present från NATO-chefen. Eftersom han kom upp i den här modellen att vi börjar räkna ihop saker nu så blir killen i Vita huset nöjd.

Om vi plussar på det här också så kommer vi upp i den här 5%-nivån. Så NATO-motståndaren i Vänsterpartiet fick det de ville lite grann tack vare NATO-chefen. Ja det säger ju ganska mycket om situationen. Vänsterpartiet framstår nästan som hökar i dagsläget. Det är ett tydligt tecken på enigheten som finns i svensk politik just nu.

Men Ulf Kristersson, han har ju haft det lite kämpigt på sista tiden med olika opinionsundersökningar som visar inte jättehögt förtroende för honom alla gånger. Hur stor vinst är det för honom att kunna komma till dels till allmänheten i Sverige men också till det här NATO-toppmötet i Haag och ge fram det här? Vi är alla överens om den här jätteupprustningen. Ja men det är klart att det är en jättefjäder i hatten för honom att åka ner till Haag och träffa sina statsministerkollegor. Och även Donald Trump va?

Ja det sägs ju att han ska komma. Det är väl lite osäkert med tanke på världsäkerheten. Men det är klart att han kan komma ner dit och säga titta här, jag har hela mitt parlament i ryggen och vi är beredda att gå fram med det här direkt. Vi är med på tåget och så. Det är klart att det ger honom en prestige verkligen att komma ner för att många andra regeringschefer har problem med detta.

De har inte alls den här enigheten att man ska gå så här fort fram till exempel. Det där är ofta en fråga om geografi lite grann. Vi ligger närmare Ryssland. Finland ligger ändå före oss. Vi har lite av ett sent uppvaknande för att nå upp norr.

Men Spanien och andra sydeuropeiska länder är inte alls lika positivt inställda till det här. Men man ska säga att de svenska väljarna det kan bli lite av en utmaning för att svenska väljare är inte helt positiva till att så mycket resurser ska gå till försvarsmakten. Det har inte riktigt sjunkit in än. Så det där kan verkligen bli en balansakt för alla partier att gå fram med de här enorma satsningarna samtidigt som man också förstår att annat får vänta. Förutom det du är inne på med geografin så är det också så att Sverige kan enas om detta och gå med på detta väldigt snabbt.

Eftersom vi har så starka statsfinanser. Många andra länder i Europa, inte minst i södra Europa har ju väldigt svaga statsfinanser. Så det kan bli väldigt dyrt för dem att låna pengar till det här. Så det är ytterligare en faktor bakom det här. Finns det då några problem?

Förutom då att kanske väljarna inte älskar den här stora försvarssatsningen. Men vad finns det för problem med att man lägger så mycket pengar på försvaret och också att det är så bred uppslutning runt det här? Ja, men det hänger lite ihop med det Hasse sa här med att vi har starka statsfinanser. Så det finns möjlighet att satsa mycket pengar. Men pengarna är inte det enda problemet.

Utan det handlar om att kunna köpa luftvärn och allt möjligt krigsmateriell snabbt och rusta upp snabbt. Så det handlar både om regler som omgärdar försvarsindustrin men också om försvarsmakten, miljötillstånd, olika beredningsprocesser i regeringskansliet. Alla slags hinder, byråkratiska mer, som kan göra att det här tar längre tid. Då har man ju redan börjat titta på det här och kommit ganska långt med till exempel miljötillstånd och liknande. Men där kan det gå överstyr om man gör för mycket.

Om man nästan slutar bereda saker och bara bestämmer att det måste gå så snabbt nu. Då tappar man den demokratiska bromsklossen som ändå behövs i ett samhälle. Är det här väl förberett och grundat och sakligt? Så ett litet problem skulle kunna vara att demokratin försvinner? Att det i alla fall tas en massa beslut snabbt som inte är helt välgrundade och som har stora effekter på annat håll, till exempel på miljön.

Ja, det här gamla argumentet som till exempel Svenska Freds alltid har haft att världen blir inte säkrare, den blir osäker ju fler vapen det finns. Den är ju helt borta i debatten, den dyker väl upp på lite kultursidor då och då. Och det är som Annie säger att även om majoriteten vill gå i den här riktningen så mår ju demokratin bra av att det kommer genomtänkta invändningar också. En lite rolig sak som har hänt är att regeringen har en ny försvarsindustristrategi på att det ska ju då bli bättre dialog och kommunikation mellan näringslivet, Försvarsmakten, FNV, alltså Försvarets Materielverk och industrin. Men jag tycker nästan att det är lite ofrivilligt komiskt, för att om det är något område där det har funnits nästan svängdurrar, så är det mellan olika regeringar, alltså på båda sidor blockgränsen, FNV och Saab.

Folk har ju gått runt där som chef på ena stället och sen andra dagen på det andra. Så dialogen däremellan måste jag säga har varit ganska väl fungerande. Men det här är väl mer på ett officiellt plan och att man då ska ännu mer gangna den svenska vapenindustrin. Det är väl att man lite grann, nu säger vi som det är, både när det gäller den saken och vi säger som det är, vi är med NATO och det var vi ju nästan förut också. Ja, exakt, du menar att regeringen eller politiken säger som det är, inte vi i den här podden.

Nej just det, vi försöker dölja det mesta här. Precis, för Socialdemokraterna vill ju att staten köper in sig i Saab till exempel. Och det är ju till exempel Liberalerna och de borgerliga partierna emot. Men det vore ju på ett sätt ett mer öppet förfarande än det som har varit. Är det så då att vi bara har gått till att det här med NATO och kärnvapen paraplyn, det är det som är avskräckning?

Inte att man liksom ska nedrusta? Ja, det är ju argumentet att det här är fredskapande i avskräckningen helt enkelt. Att Ryssland vågar inte göra något för vi har så mycket vapen och vi har så starka kompisar i ryggen och sådär. Det är ju det argumentet som alla har tagit till sig nu. Ja, och de här nio miljarderna som man ska satsa på tyst luftvärn det handlar om hot som drönare, helikopter, stridsflyg och kristningsrobotar att man ska kunna försvara sig mot det.

Det är också ett slags avskräckning att Ryssland då vet att vi har de här. Jag tänker att vi ska förflytta oss över Atlanten till den här, vad var det du kallade honom? Killen i USA. Också kallad världens mäktigaste man ibland. Han med röda kapseln till den vita huset.

Så här sa han då i helgen. Ett stort hemmedgård. Det gör små turer. Caridad Mässor precision. Stryks om de tre key nuclear facilities in the Iranian regime.

Fordow, Natanz and Esfahan. Everybody hördes nämns for years as they built this horribly destructive enterprise. Herre, objektiv, vår sida, destruction av Arans nuclear enrichment, kapacitet and a stop to the nuclear threat posed by the world’s number one state sponsor of terror. Den här dagen report to the world that the strikes were a spectacular military success. Aranski nuclear enrichment facilities have been completely and totally obliterated.

Aranda bully of the Middle East must now make peace. If they do not, future attacks will be far greater and a lot easier. Han höll alltså tal då till USA natten till söndagen i Sverige. Var det många som firade midsommar? Kanske vaknade lite bakfulla och plötsligt fick veta att USA attackerat Iran.

Stor nyheten då? Verkligen och fortsätter vara. Vi får se hur det där utvecklar sig. Men då har man varnat om då att om Iran ska attackera amerikansk personal, till exempel i Mellanöstern. Så har Kirstav med Storbritanniens premiärminister sagt att då dras Nato in.

Och det har många blivit oroliga över i Sverige. Många av DNs läsare har hört av sig. Vad innebär det här? Ska vi skicka trupper? Just det, för nu är vi ju med då i Nato och det är ju då USA också.

Och det som händer nu var ju då att USA ganska på eget bevåg. Det var ju liksom inte tagit något beslut i FN eller någonting som där om att man skulle gå denna vägen. Då bestämde sig för att använda den här bomben. Det banker Buster för att slutkärnanläggningar på olika platser i Iran. Och sedan har ju då Iran svarat med en någon slags attack mot en amerikansk bas i Qatar där ingen verkar ha skadats eller sådär.

Men men precis när USA då gör så här, vilket ju vissa menar strider mot folkrätten, att man attackerar ett land på det sätt som USA har gjort. Vad händer då med Nato då? Det verkar inte som att artikel 5 skulle aktiveras, i alla fall i det här läget som vi är i nu. Artikel 5 är alltså att om ett Nato land attackeras så ska de andra Nato länderna sluta upp efter behov och förmåga. Ja, och helt enkelt vara en försvarsallians där man går ihop.

Men de här militära installationerna i Mellanöstern är inte det det ska ske i i Europa eller Nordamerika. En amerikansk bas i Qatar är liksom inte tillräckligt, eller vad man ska säga. Nej, räknas inte in. Och sedan är det en komplicerad process. Den enda gången det har skett att artikel 5 har aktiverats var efter elfte september, så att det är bara den gången det har skett.

Och alla länder måste då vara med på det. Vi hade ju ett storkrig där för tjugo år sedan drygt när USA anföll Irak och då var det också en diskussion kring om det var folkrättigt eller inte. Det kom väl de flesta franska att det inte var då att det inte var enligt motiverat eller legitimt. Och USA försökte ju få med sig andra länder på detta. Men Nato höll sig utanför som flera europeiska länder.

Sverige, Tyskland, Frankrike var emot, så då startade man som koalition av Willing och där ställde ju Storbritannien upp, bland annat Danskarna. Vad fick de för det? Ja, visst, de blev av med Grönland. Nej, det har inte blivit. Så att de som är för Nato skulle kunna säga om det nu är att om det här liksom blir så som vi skissar på nu att Nato håller sig utanför detta, då skulle det bli ett argument för Nato som visar att vi är inte med och krigar var som helst och visst, vi dansar inte bara efter USAs pipa, utan vi är ett försvarsallians.

Vi tar hand om försvaret av våra egna länder så att säga. Banker blir techbolag och techbolag blir energileverantörer. Hur ser ditt företag ut om tio år? Oavsett så finns PVC vid din sida med rätt teknik och global expertis. Planerar vi för framtiden så att du kan ligga steget före?

se. Hur kan humöret i ett fikarum bli så här bra? Ibland är det enkelt. Gör din arbetsplats lite trivsammare. På Ikea hjälper vi dig med allt från planering och inköp till hela inredningslösningar.

Kontakta oss på Ikea. Punkt Fc företag. Nu är det då Nato toppmöte och samtidigt som allt det här har hänt. Hur stor frågan kommer det här? Liksom den här attacken mot Iran och Irans möjliga vd gällningar och situationen mellan Iran och Israel och USA där?

Hur mycket kommer det pratas om på Nato toppmöte? Helt dominerande. Efter varje Nato toppmöte så skriver man en resolution som beskriver hur vad den största hotbilden är och hur dagsläget ser ut. Det kommer ju verkligen komma in där och här är man också mer eniga än i frågan om Ryssland och Kina, vilket i förväg har varit lite av ett huvudbry. Hur gör vi med det här?

Nu när den amerikanska administrationen har så förändrad attityd till Ryssland kommer man att skriva in nya skrivningar om hur vi ser på hotet från Ryssland. Eller kommer vi lämna det där? Hän eftersom den amerikanska administrationen har uppträtt lite på ett nytt sätt? Ja, vad jag förstår så så kommer det vara. Principen kommer att det känns som John Cleese sa.

Våldtäktare skulle få tyska gäster och så fick han en tons tankar och pratade bara om kriget hela tiden och allting ballade ur det. Men det är väl inte den principen som kommer gälla där. De människorna går då sysslar man på Ukraina kriget. För där är det ju verkligen en spricka. Sedan har jag förstått det som att det viktiga att kommunicera från det här mötet för Nato topparna kommer att vara den här enigheten, och man hoppas ju på något sätt att Donald Trump ska väl signa det här till.

Ja, nu har ni ju faktiskt gjort vad jag sa. Jag krävde 5 procent. Jag fick 5 procent. We have a deal som man vill hellre prata om. Det här är 3,5 procents målshöjningen eller 5 procent av försvarsbudget.

Målen i stället snarare än synen på Ukraina och Ryssland. Så förstår jag. Ja, och den nordiska och baltiska samarbetet fördjupas hela tiden, och det är ju ändå också någonting som kommer tas upp här. Enligt de flesta bedömare är det Lettland som ligger värst till, så att säga, i att Ryssland rör sig mot Nato gränserna och ändå planerar någon typ av testning av artikel 5 så att den här norra flanken kommer fördjupas. Medan Ulf Kristersson och då försvarsminister Pål Jonson och utrikesminister Maria Malmer Stenergård frotterar sig eller kanske har hårda förhandlingar.